Ekobonden

Sammanhang

Ekomat och hälsa


Meningarna går fortfarande isär om ekologisk mat verkligen är mer hälsosam än konventionellt odlad mat. Forskningen har hittills inte kommit så långt inom området, men det finns en hel del som talar för den ekologiska kosten.

 

Över hälften av det svenska folket litar på den ekologiska maten och tror att denna är hälsosammare än den konventionella. Det visar en ny avhandling som Maria K Magnusson har genomfört i samband med projektet Mat 21, ett forskningsprojekt inom hållbar livsmedelsproduktion. Undersökningen genomfördes under en sexårsperiod och färdigställdes under våren 2004. Förtroendet för den ekologiska maten visade sig vara stor.

 

Ett område där kopplingen mellan miljö och hälsa är uppenbar är användningen av kemiska bekämpningsmedel. Så länge dessa medel används i jordbruket finns det risker för att såväl lantarbetare som konsumenter ska få i sig farliga ämnen, om än i ytterst små mängder. Enligt myndigheternas experter är resthalterna av bekämpningsmedel i konventionellt odlat frukt och grönt så låga att det inte innebär några risker för konsumenterna.

 

Långsiktigt hälsosammare
Vad man definitivt kan slå fast är att eko-mat ur ett långsiktigt perspektiv är betydligt hälsosammare. Detta eftersom ekologiskt producerad mat inte tillför jord och vattendrag nya kemiska bekämpningsmedel. Ju mer vi övergår till ekologisk livsmedelsproduktion, desto lättare blir det för miljön att successivt rena markerna och dricksvattnet, vilket gynnar vår hälsa på sikt.

 

Livskvalitet
Dessutom finns det en psykologisk aspekt – många av oss kan uppleva en njutning när vi äter mat som framställs på ett sätt som är skonsamt för djur och miljö. Den förhöjda kvalitetskänslan kan i sig vara välgörande för hälsan. Vi mår bättre av att känna oss harmoniska och att handla enligt vårt samvete. Om man lägger en bredare betydelse i begreppet hälsa, innebär den inte bara frånvaron av sjukdom, utan en känsla av sammanhang. Till detta kan man tillägga att det bibehållna odlingslandskapet och den biologiska mångfalden är en hälsofaktor i sig – människor behöver miljöer att strosa i. en känsla av solidaritet med naturen livskvalitet. Om vi äter ekologiskt får vi inte bara föda, utan också ett mervärde.

 

Näringsmässigt
Forskarna har kommit fram till att det finns mer C-vitamin i ekologiskt odlat, samt en mindre mängd av det skadliga ämnet nitrat, som kan öka bildningen av cancerframkallande nitrosaminer. En konventionell växthusodlad gurka får inte i sig samma ämnen som om den hade vuxit i näringsfylld jord, men även konstgödslade åkrar står plantorna visserligen i jord, men de får ett stort tillskott av ett fåtal ämnen. I det ekologiska jordbruket är det jordens inre bördighet som är grunden för odlingen. Där gödslar bonden med naturgödsel. På detta sätt får växterna tillgång till alla de ämnen som de behöver i rätta proportioner. Det är en miljö som växterna har anpassat sig till under mycket lång tid.

 

Eftersom grönsakerna inte har besprutats med kemiska bekämpningsmedel, finns det inte kvar rester av medlet i vår mat. En hel del medel som har funnits på marknaden tidigare är numera förbjudna på grund av sin giftighet eller cancerogenitet. Experterna använder sig av ett ADI-värde (acceptabelt dagligt intag) för att beräkna hur mycket bekämpningsmedel vi människor kan äta dagligen utan att ta skada. De gör ju sina bedömningar utifrån nuvarande kunskaper. Nya kunskaper kan komma att ställa saken i ett annat ljus. Eftersom flera bekämpningsmedel stör hormonbalansen hos försöksdjur har många hormonstörande bekämpningsmedel nu förbjudits i vårt land eller också är de på väg att ersättas. Det finns även ett minimum av syntetiska färg-, smaktillsatser och konserveringsmedel i den ekologiska maten, vilket underlättar för dem som lider av allergier eller överkänslighet.

 

Livsmedelsverket tar stickprov varje år på omkring 4 000 olika frukter, grönsaker, potatis och spannmål. I hälften av dem hittar de rester av bekämpningsmedel. Mängderna ligger oftast under gränsvärdena, men inte alltid. I tre av 100 prover på importerat hittar de för mycket bekämpningsmedel. För svenskodlat gäller mindre än ett fall på 100.

 

Okunskap om de långsiktiga riskerna
Det finns en del brister i den forskning som bedrivs kring de konventionella odlingsmetoderna och hur vår hälsa påverkas på lång sikt av bekämpningsmedel och andra kemikalier. Forskningen försvåras av att så stora delar av befolkningen har exponerats för ämnena. Enligt en kanadensisk studie som publicerades 2003 hade barn som ätit konventionellt odlat frukt och grönt hade bekämpningsmedelsrester i sin urin, till skillnad från barn som ätit ekologiska produkter. Forskarna bedömde i det här fallet att själva halterna av bekämpningsmedel inte inverkade skadligt på barnens hälsa. Så länge man använder bekämpningsmedel i det konventionella jordbruket finns det tyvärr en risk för att kemikalierna sprids i miljön med vatten och vindar och att man får in dem till exempel i vattentäkter – vilket på lång sikt är ett hot mot både människors och djurs hälsa.

 

Eftersom forskningen tyvärr ofta koncentrerar sig på att undersöka enstaka ämnen och deras risker, vet man väldigt lite om effekterna när ämnena kombineras. Det har gjorts jämförelser av halterna av vitaminer, proteiner, tungmetaller och så kallade sekundära ämnen som bildas i plantorna som ett naturligt skydd mot till exempel skadeinsekter.
I flera fall har jämförelserna utfallit till de ekologiska produkternas fördel. Förra året kunde till exempel danska forskare i ett blindtest visa att ekologiska grönsaker innehåller mer naturliga antioxidanter än konventionellt odlade. Studien presenterades av den danska motsvarigheten till Livsmedelsverket.

 

När det gäller GMO (genmodifierade organismer) blir det ännu mer uppenbart att forskningen inte alltid är så långsiktig. Forskarna kan idag ”klippa och klistra” i alla levande organismer arvsanlag, men fortfarande vet de väldigt lite om hur GMO-mat påverkar vår hälsa. Därför känns det tryggare för många konsumenter att vara extra försiktiga och välja ekologiskt odlat för att slippa livsmedel som framställts med hjälp av GMO. svåra jämförelser och man trasslar hela tiden in sig i skillnaden mellan sorter, jordmåner, växtförhållanden och växtföljder, konstaterar Pia Lindeskog.

 

Forskning i Wales har visat att den ekologiska mjölken innehåller sextiofem procent mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än mjölk från konventionella. Forskningen utfördes av Wales lantbruksuniversitet (IGER) och resultatet, som tillkännagavs i mars 2004, har väckt stor uppmärksamhet. Det är troligen det högre innehållet av rödklöver i det ekologiska fodret som ger den nyttigare fettsyrasammansättningen i den ekologiska mjölken.

 

Motståndskraft
Alla växter har utvecklat försvarssystem mot yttre skador och sjukdom. Till dessa ämnen hör antioxidanter, som kan förstärka vårt skydd mot bland annat cancer.
Växterna skapar sina försvarssystem genom fotosyntesen och bär på en rad effektiva skyddande ämnen. Genom att äta dessa växter kan vi människor i vår tur skydda oss och stärka vårt immunförsvar. I naturliga odlingsförhållanden kan växterna ta upp alla de ämnen som de behöver för att kunna bygga upp detta goda försvar. Men i det effektiva moderna jordbruket blir det svårare för växterna att få ta del av alla dessa eftersom konstgödslet bara ger ett ensidigt tillskott av kväve, fosfor och kalium. Det gör att växten kan få en lägre halt av vissa ämnen som är bra för människor och djur. I ekologisk odling får jorden mycket organisk gödsel som innehåller alla ämnen som växterna behöver. Forskning visar också att näringshalten i grödor sjunkit under årens lopp, vilket kan vara en effekt av både växtförädling och intensiv odling, men det kan också den höjda koldioxidhalten i luften som gör att grödan växer snabbare och inte hinner ta upp alla mineralnäringsämnen.

 

Källor:
KRAV
Mat 21- Forskningsprogrammet om uthållig livsmedelsproduktion
Ekologiskt lantbruk nr. 20, SLU, 1996

 

(Artikeln har tidigare producerats på Mossagarden.se)

 

Tillbaka <<



ekobonden.se, c/o Mossagården, 240 14 Veberöd | 046-859 71 | ebba@ekobonden.se